RP-kommentar om vårändringsbudgeten

RP-kommentar
16 juni 2022 11:18

Det har varit ännu en turbulent vecka i riksdagen, denna gång relaterat till beslutet om vårändringsbudgeten. Turerna har varit många och inte enkla att följa. Begrepp som vårbudget, statsbudget, beredningskrav och utskottsinitiativ används flitigt, men det är inte enkelt att alltid förstå vad de har för roll och vad det här budgetbråket egentligen handlar om? Rud Pedersens seniorkonsult Samuel Höglind, tidigare bl.a. finans- och budgethandläggare hos Kristdemokraterna, klargör budgetprocessen och de regler och praxis som är tänkt att styra detta arbete.

Key take aways:

  • Det är en mycket stor skillnad mellan det som kallas höstbudget och det som kallas vårbudget. Det förra är ett fullständigt budgetförslag som gäller för hela det kommande kalenderåret. Det senare är enbart ändringsförslag av innevarande års redan beslutade budget.
  • I uttrycket vårbudget blandas ofta vårändringsbudgeten och den ekonomiska vårpropositionen, där den senare gäller riktlinjer men inga konkreta budgetförslag, ihop.
  • Mycket små skillnader i de förslag som lagts av de olika partikonstellationerna i årets vårändringsbudget. Egentligen handlar det om två sakfrågor, polisen och pensionerna.
  • Om man önskar en sammanhållen budgetprocess och ordning och reda i de offentliga finanserna så finns det goda skäl att undvika utskottsinitiativ i samband med ändringsbudgetar samt att från regeringens sida inte lämna fler extra ändringsbudgetar än nödvändigt.

1: Statsbudgeten beslutas på hösten då regeringen lägger sin budgetproposition, oftast i september, och riksdagen beslutar i december om statsbudgeten för kommande kalenderår. Riksdagens partier och ledamöter har i samband med det möjlighet att lämna in ett eget fullständigt budgetförslag, med egna förslag på hur skatter ska tas in och utgifter fördelas mellan de olika anslagen (totalt ca 800 stycken). Riksdagen beslutar sedan om vilket förslag som ska gälla. Normalt sett går regeringens budgetproposition igenom, kanske med några mindre förändringar i samband med beredningen i riksdagens utskott. Detta är statsbudgeten och den gäller för hela kommande år.

2: Under ett pågående budgetår lägger regeringen två ändringsbudgetar, en på våren i samband med det som brukar kallas vårbudgeten och en på hösten i samband med att man presenterar budgetpropositionen för kommande år. Höständringsbudgeten brukar därför gå obemärkt förbi eftersom man då istället diskuterar och lägger allt fokus på statsbudgeten för nästkommande år. Regeringen kan också lägga fram extra ändringsbudgetar om det finns behov av snabba åtgärder exempelvis till följd av någon form av kriser, i samband med finanskrisen i slutet på 00-talet och inte minst i samband med de senaste Covid- och Ukraina-kriserna har detta verktyg använts. Normalt sett ska vår- och höständringsbudgeterna enbart innehålla nödvändiga justeringar av budgeten till följd av ändrade förutsättningar och liknande (fler mårdhundar måste jagas och överenskommelser med regionerna om läkemedelskostnader måste finansieras t.ex.).

3: Samtidigt som vårändringsbudgeten presenteras också den ekonomiska vårpropositionen, som ger övergripande riktlinjer inför det kommande arbetet med att ta fram en budgetproposition. Dessa två förslag från regeringen blir nästan alltid i kommunikation, kommentarer och artiklar sammanbuntade till en s.k. vårbudget. När man hör uttrycket vårbudget ska man alltså komma ihåg att detta är något helt annat än höstbudgeten eller budgetpropositionen. Men den kommunikativa pressen på att leverera även vid vårbudgeten gör förstås att det blir frestande för regeringen att lägga in förslag av mer politisk och reforminriktad karaktär även i vårändringsbudgeten.

4: Det som nu diskuteras och beslutas om är alltså en ändringsbudget, inte en full statsbudget. När det gäller ändringsbudgetar så är riksdagspartiernas möjligheter till att föreslå ändringar av budgeten mer begränsade. När regeringen lägger en proposition så får riksdagens ledamöter och partier motionera om förslagen i propositionen och dessa motioner tas sedan upp i utskott och för beslut i kammaren. Kruxet är att motionsförslagen enbart får gälla sådant som kan bedömas vara ”inom ärendets ram”. När det kommer till ändringsbudgetar innebär det att riksdagspartierna i motioner enbart får lämna förslag kring de anslag och inkomstförändringar som regeringen föreslagit. Och bara i spannet från den ursprungliga nivån på anslaget och det som regeringen föreslagit. Alltså, om regeringen i en ändringsbudget föreslår att höja anslaget för bidrag till vuxenutbildning från 3 miljarder till 3,5 miljarder (påhittade siffror) så kan riksdagspartierna i sina följdmotioner inte föreslå en sänkning till 2 miljarder eller en höjning till 4 miljarder, utan enbart i spannet 3-3,5 miljarder. Och anslag som regeringen inte lämnar något förslag kring kan man inte heller lämna förslag på ändringar av i en följdmotion.

5: Hur ser motionerna då ut i samband med årets vårändringsbudget? Faktum är att M, KD och L inte ens lagt någon följdmotion på den. Däremot så har de så kallade utskottsinitiativen letat sig in även i hanteringen av ändringsbudgetar. Därför har M, SD, KD & L skrivit ihop ett gemensamt utskottsinitiativ där man för fram ett par punkter (höjda anslag till polisen, ett eget förslag kring pensionärernas ekonomi samt förslag kring ökade anslag för vapenleveranser till Ukraina, det senare föreslogs sedan också av regeringen i en extra ändringsbudget som nu behandlats tillsammans med vårändringsbudgeten). Några av förslagen var dessutom s.k. tillkännagivanden, alltså uppmaningar till regeringen att genomföra något längre fram, det gäller exempelvis förslaget om sänkt skatt för pensionärer som röstades igenom.

6: Det faktiska innehållet i det som igår röstades ner i förhållande till regeringens förslag handlar alltså om formen, tidpunkten och storleken av förstärkningarna av pensionärernas ekonomi samt om 500 miljoner kr till polisen. Inga oviktiga frågor, men knappast en hel statsbudget som omfattar över 1000 miljarder kr.

7: Regeringen (S) tillsammans med C, V & MP presenterade i måndags ett kompromissförslag gällande pensionärernas ekonomi genom förstärkt garantipension. Detta stoppades av finansutskottet på formella grunder, då det inte funnits tid för beredning av förslaget i utskottet. Med tanke på önskemålet om en (fortsatt) sammanhållen budgetprocess som förts fram av finansministern får man nog ändå säga att beredningskravet i finansutskottet bör kvarstå. Även utskottsinitiativ i ändringsbudgetar får nog sägas vara mycket tveksamt då det i princip öppnar upp för stora ändringar av en innevarande statsbudget och på så sätt riskerar den sammanhållna budgetprocessen.

8: Till följd av att regeringen tillsammans med C, V & MP inte kunde gå fram med detta förslag valde regeringen att inte yrka på sin egen ändringsbudget (alltså den som ändå fanns på bordet fast utan kompromissförslaget om pensionerna). Därför fanns enbart M, SD, KD & L:s gemensamma förslag till ändringsbudget (som alltså förutom polisanslaget och pensionerna stämde överens med regeringens förslag) att rösta på. Och då röstade de övriga partierna nej till den och därmed finns ingen vårändringsbudget beslutad. Röstsiffrorna 148 ja, 149 nej, 52 frånvarande – kvittningssystemet levererar i alla fall fortfarande.

9: Men finns det då ingen statsbudget. Jo, absolut. Den som beslutades i höstas gäller fortfarande

10: Och vad händer nu? Sannolikt lämnar regeringen en ny proposition med en extra ändringsbudget som är likalydande med det förslag som man inte yrkade på i gårdagens omröstning men med tillägg av kompromissen kring garantipensionerna. Denna proposition kommer man sedan att försöka bereda så snabbt som möjligt i finansutskottet för att sedan besluta innan riksdagens sommar- och valrörelseuppehåll. För även om en ändringsbudget inte är hela statsbudgeten så är det förstås viktigt att nödvändiga ändringar beslutas och kan genomföras.