RPPA Kommentar 16x4.5

Konservativ framgång och väntande utmaningar

Valet i Storbritannien blev en stor framgång för Boris Johnson och de konservativa. De konservativa ökar med ca 60 mandat, samtidigt som Labour minskar med ca 40 mandat. Det innebär en förändring om ca 100 mandat i relation till Labour. Labour är i spillror, efter den värsta förlusten sedan 1935. Jeremy Corbyn aviserade i natt att han kommer att lämna som Labourledare.

I Skottland vinner det skotska nationalistpartiet i stort sett alla valkretsar, vilket innebär en ökning med 13 platser i parlamentet. En av dem som förlorar sin plats är det liberaldemokratiska partiets ledare, Jo Swinson, vilket betyder att partiet kommer att byta ledare. Även det irländska nationalistpartiets ledare i parlamentet, Nigel Dodds, tappade sin plats i parlamentet. För första gången valdes i Nordirland fler nationalister än unionister till parlamentet i Westminster.

De konservativa lyckades erövra valkretsar som i alla tider har betraktats som Labours kärnområden. Det har funnits en stor trötthet på att Brexit-frågan inte har hanterats bättre av parlamentet och att beslutsfattandet därför har förlamats också på andra politikområden. Labourledaren Jeremy Corbyn har inte ansetts som trovärdig och inte heller det valprogram Labour som gick till val på uppfattades vara trovärdigt. Corbyn kandiderade utan tydlig uppfattning i Brexit-frågan, som varit så dominerande i brittisk politik.

För de konservativa innebär resultatet en ny situation och en klar majoritet i parlamentet. Det framförhandlade Brexit-avtalet kommer med stor sannolikhet att röstas igenom, så att utträdet ur EU sker senaste den 31 januari 2020. I natt resonerades det om att avtalet kan komma att framläggas för parlamentet redan före jul. Det kommer att hållas en ny regeringsförklaring, Queen’s Speech, med regeringens kommande politiska agenda.

Men de konservativa påverkas av nattens valresultat också på andra sätt. Boris Johnson noterade att partiet denna gång har ”lånat” väljare och valkretsar av Labour. Det kommer att krävas att hänsyn visas och att politiska förändringar görs för att de konservativa ska kunna behålla dessa väljare över tid. Att lyckas med det är en nyckel för långvarigt maktinnehav. Dessa väljare bor i andra delar av landet och kan antas ha andra politiska intressen än vad det konservativa partiet tidigare har representerat.

Inför valet uteslöts ca 20 ledande konservativa parlamentariker och tidigare ministrar, då de inte accepterade hanteringen av Brexit. De finns nu därför inte längre i parlamentet.

Den närmaste tiden kommer att präglas av en känsla av framgång för Boris Johnson och hans parti. Utträdesavtalet kommer med stor sannolikhet att röstas igenom av parlamentet, en ny regeringsförklaring kommer att lämnas och Johnson kan slå an en mer förbindlig ton, för att visa att han inkluderar de väljare som för första gången röstat på de konservativa. Sannolikt lämnar landet EU i början på nästa år.

På sikt går det dock redan nu att se frågor som kommer att bli mycket svårhanterliga för regeringen Johnson.

Efter utträdet ur EU inträder en övergångsperiod som varar under hela 2020. Johnson har inte velat att övergångstiden ska vara längre än så. Perioden är tänkt att användas för att Storbritannien och EU ska kunna förhandla och få på plats avtal om den framtida relationen gällande handel och politiskt samarbete. Sannolikheten för att detta kan klaras på mindre än ett år är begränsad. Så under nästa senhöst kan en diskussion om förlängning av övergångsperioden komma.

Storbritannien ska parallellt förhandla egna handelsavtal med flera dussin andra aktörer, eftersom landet lämnar EU:s gemensamma handelspolitik. Detta kan också förutses komma att ta lång tid.

Brexit är alltså på inget sätt över den 31 januari 2020. Det är tvärtom då konsekvenserna av Brexit börjar att bli synliga och måste hanteras.

Det skotska nationalistpartiets ledare, Nicola Sturgeon, har redan aviserat krav på en ny folkomröstning om självständighet för Skottland. Hennes parti är nu totalt dominerande i Skottland och lär se detta som ett mandat för krav på självständighet. Boris Johnson lär inte vilja tillmötesgå dessa krav.

En tredje utmaning lär bli att leverera i enlighet med valrörelsens löften. Varje land behöver i dessa tider en rejäl dos framtidstro, men om konsekvenserna av Brexit visar sig hindra leverans av andra vallöften så kommer Boris Johnsons politiska situation gradvis att försvåras.

Resultatet nu på morgonen:

  • De konservativa: 364 mandat (+47)

  • Labour: 203 mandat (-59 )

  • Liberaldemokraterna: 11 mandat (-1)

  • Skotska Nationalistpartiet: 48 mandat (+13)

  • Övriga: 23 mandat (+-0)